En under­bar näs­tan cog­nacs­lik doft som bara röjer sig av en svag, men väl invävd rökighet som lig­ger som inba­kad i en tjock malt­sötma. Många dof­ter − både per­silja och en svag dill­ton från eken. Här finns dof­ter av fer­nissa, tor­ven blan­das även med en lätt fruk­tighet som har karak­tä­ren från någon­stans mel­lan tor­kade apri­ko­ser, fikon och med ett fräscht inslag av lit­chi­e­frukt. Sma­ken är svagt pepp­rig, tan­nin­torr och går mot sötare och sötare där mal­ten är tyd­li­gare än röken, anmärk­nings­värt nog för en Ard­beg, vil­ket såklart har med den höga åldern att göra. Mot slu­tet av sma­ken kom­mer mer rök fram och eftersma­ken inleds med en torv­topp som får säll­skap av en snabbt ökande sötma som sakta över­går mot sälta och litet av både sal­miak och sten­söta, kanske lak­rits­rot genom ekens strävhet. Mot slu­tet kom­mer även en smak som påmin­ner om top­pa­ro­men cog­nac till­baka. Detta är helt enkelt en whisky så bra som sitt rykte. Sma­kar det så kos­tar det, men vad det smakar…

Mitt betyg: 5 sta­diga stän­kare av 5 möjliga!