(Ett litet miss­tag gjorde att under för­mid­da­gen så gick man miste om det fulla inläg­get. Nu är pro­b­le­met åtgär­dat och hela tex­ten finns nu pub­li­ce­rad i detta inlägg. Ber om ursäkt för stru­let. God läsning!)

Skum­pan fort­sät­ter att flöda här på Gre­na­di­neblog­gen, dels för att nyårs­fi­ran­det när­mar sig, men givet­vis även för att jag valt ut En Hand­bok Cham­pagne till vec­kans bok.

Föl­jande inlägg är skri­vet av Jonas Sjö­strand och del 1 i hans bub­bel­skola fin­ner ni här»

//Frederik

Blanc de blanc, brut, cuvée, doux, mil­lé­simé. Årgångar eller inte årgångar. Grand cru och pre­mier cru. De franska flas­korna har de röri­gaste eti­ket­terna, men också de mest infor­ma­tiva. Nu på nyårsaf­ton – dröj kvar ett ögonblick vid eti­ket­terna. På dessa finns koder till att för­stå vinerna.

Cham­pagne är kva­lité, lyx, myt. Ingen annan vin­re­gion har ett lika­dant skim­mer kring sig. Vi talar om ett område vars namn också beskri­ver dryc­ken, så att säga en ursprungs­be­teck­ning med samma benäm­ning som till­verk­nings­sät­tet. Varu­mär­ket Cham­pagne har en så över­läg­sen top­po­si­tion inom dryc­kes­värl­den att det är lätt att glömma vad det fak­tiskt är; en region som bör­jar fem mil nord­ost om Paris och som där­i­från sträc­ker sig dryga två mil norrut.

Och glömma vad det är vill vi inte. Ju mer vi vet desto större blir upp­le­vel­sen. Och desto dyrare vin desto mer för­fi­nad och spe­ci­fik pro­duk­tion. Kort sagt finns all anled­ning att lära sig nytt eller repe­tera inför stun­dande bubbelsessioner.

Här redo­görs för några av de van­li­gaste orden cham­pagne­e­ti­ket­terna bju­der på.

Blanc de blanc
Vinet är gjort enbart på char­don­nay (cham­pagne görs på tre dru­vor, blan­dade eller ensamma; char­don­nay, pinot noir och pinot meunier). En blanc de blanc visar char­don­nay från sin fris­kaste sida, långt från kle­tiga ekfatssma­ker, något som gör att de bland annat fun­ge­rar väl som ape­ri­tif, samt för lagring.

Blanc de noirs
Vinet är gjort på någon eller båda av de blå dru­vorna pinot noir och pinot meunier. Ofta fyl­li­gare cham­pagne med en lite mog­nare smak­pa­lett. Utmärkta till fågel eller tyngre för­rät­ter, exem­pel­vis svampsoppa.

Brut
Cham­pagnen är torr. Högsta tillåtna rest­soc­ker­mäng 15 g/l. Ännu tor­rare cham­pagne kan ståta med till exem­pel brut extrem eller ultra brut. Extra sec, sec, demi-sec och doux bety­der, i sti­gande ord­ning, sötare champagne.

Cuvée
De allra flesta bil­li­gare cham­pagne är cuvéer, vil­ket inne­bär en bland­ning från flera årgångar och lägen i Cham­pagne. Målet är jämn kva­lité och samma karak­tär från år till år. Ett undan­tag är de exklu­siva cuvée de prestige-vinerna som kom­mer från olika går­dar (från grand cru-odlare) men van­li­gen från samma år.

Grand cru och pre­mier cru
De byar i Cham­pagne som anses ha bäst för­ut­sätt­ningar för dru­v­od­ling är klas­si­fi­ce­rade till grand cru eller pre­mier cru. Med grand cru på eti­ket­ten är du säker på att vinet gjorts enbart på dru­vor från de allra bästa lägena i Champagne.

Vin­tage
Till skill­nad mot en cuvée kom­mer dru­vorna från ett och samma år, då skör­den var något utö­ver det van­liga. 96, 99, 02 och 04 anses vara bra årgångar i Cham­pagne. (Även mil­lé­simé bety­der årgångscham­pagne. Någon bil­dad läsare får gärna med­dela skill­na­den, om det nu finns någon.) Vin­ta­ge­cham­pagner har ofta en större, dju­pare smak och läm­par sig ypper­ligt för lagring.

Efter att du stu­de­rat eti­ket­ten och ska till att smaka så håll de tre huvud­kom­po­nen­terna färskt i min­net. Jord­mån, druv­sam­man­sätt­ning, framställningsmetod.

Kritjor­den för­kla­rar en del av myste­riet Cham­pagne och bidrar bland annat till den omta­lade mine­ralsti­len. Vad gäl­ler druv­ka­rak­tä­ren så är den egent­li­gen ned­to­nad, i kulis­sen finns dock all­tid frukt och syra från char­don­nay eller viss tyngd från pinot noir. I fråga om fram­ställ­nings­me­to­den, då vinet lig­ger minst 15 måna­der med sin jäst­fäll­ning i flas­kan, så anas den i det mer eller mindre stora insla­get av jäst, brö­dighet har bli­vit det veder­tagna begrep­pet. En sådan andra jäs­ning på flas­kan före­kom­mer även utan­för Cham­pagne, men som i allt vin är det sam­spe­let med övriga ele­ment som är för­ut­sätt­ningen för det oslag­bara resultatet.

Så!  Klart att dricka! Men kom ihåg, bara för att det står Cham­pagne på eti­ket­ten är vinet inte garan­te­rat sago­likt. Titta, dofta, smaka. Ta små klun­kar. Du ska vara kri­tiskt inställd mot det du har i gla­set ända tills det kys­ser dig och bevi­sar motsatsen.

Lycka till och gott nytt år!

Jonas Sjö­strand