Apropå på mil­stolpe i förra kom­men­ta­ren om “En bok whisky” låg jag och klu­rade innan jag som­nade i går kväll. Vilka mil­stol­par har vi pas­se­rat i våra svenska whis­ky­med­ve­tan­den senaste åren? Embryot till en bok whisky kom för mer än tio år sedan. Jag bör­jade notera de ofta dis­pa­rata anled­ning­arna till att olika des­til­le­ri­re­pre­sen­tan­ter alla gjorde värl­dens bästa whisky.

Redan kring 1995 då var intres­set för whisky stort om än det kanske var mer nyhe­tens behag än något eta­b­le­rat i folk­dju­pet. Sedan dess har jag skri­vit vidare, del­ta­git i prov­ningar och själv mäs­sat whisky vid ota­liga till­fäl­len. Litet i back­spe­geln sedan slu­tet av 1990-talet kan jag tycka att whis­ky­in­tres­set har skif­tat i karak­tär. Det som kanske kunde tyc­kas vara en fluga, så som Ines Uus­man upp­levde inter­net, har för­änd­rats till att bli folk­ligt eta­b­le­rat. Whisky finns med allt som oftast: Litet koket­te­rande i seri­estrip­par med Berglin (som jag miss­tän­ker är en inbi­ten fan av just mal­twhisky med tanke på när­va­ron då och då i strip­parna), eller i tid­nings­ar­tik­lar där allehanda scen– och musik­kän­di­sar berät­tar om sina whis­kyupp­le­vel­ser och pre­fe­ren­ser till recept och mat­lag­ning där exem­pel­vis Sten Bro­mans kött­bul­lar får sig en väl­pla­ce­rad skvätt whisky.

Allt detta ser jag som indi­cier på att whiskyn tagit ste­get som vin tog för tju­go­ta­let år sedan, dvs att gå från något för­behål­let exper­ter och nör­dar med Sven-Bertil scar­ves till att bli var mans och kvin­nas egen­dom. Ste­get till att bli något man oan­strängt småpra­tar om på tåget med okän­di­sar, något man bestäl­ler in efter mid­da­gen utan att ögon­bryn höjs och något som det inte är upp­se­en­de­väc­kande att känna så myc­ket att det är en bag­gis att välja en Glengoyne 21 år efter maten istäl­let för en ospe­ci­fi­ce­rad cog­nac. Att vi kom­mit så långt skulle jag kalla en milstolpe.

För­fat­ta­ren Ulrica Söderlind som skri­vit boken På kro­gen med Linné har idag varit god nog att skriva några fina rader till oss här på Grenadinebloggen.

God, god läs­ning kära vänner!

“Jag har ett stark intresse för mat och dryck eftersom jag själv är utbil­dad inom restau­rang­b­ran­schen och har arbe­tat inom den innan så kal­lade högre stu­dier vid­tog vid olika uni­ver­si­tet. Jag arbe­tar gärna tvär­ve­ten­skap­ligt i min forsk­ning och då gärna med arke­o­lo­giskt mate­rial och skrift­liga käl­lor. (läs mer)

Här kom­mer några rader från för­fat­ta­ren till En Bok Whisky som är vec­kans bok… Raderna är från pub­li­ce­rings­å­ret för pocketversionen.

“Äntli­gen är ännu ett del­mål upp­nått! Det har varit en lång och del­vis kro­kig väg. Denna bok bör­jade som entu­si­as­tens vilja att göra en häf­tad lunta kuri­osa om whisky, mest för att gotta sig i med sina närmaste.

Sedan bör­jade efter­frå­gan gry och pub­li­ka­tio­nen sträckte något på sig, upp­stra­mad av en ring­bind­ning i ryg­gen. (läs mer)

Idag har vi den stora äran att få några fina rader från för­fat­ta­ren Maja Berthas som skri­vit Svensk Cho­klad­bok. Maja är även aktu­ell med en bok om syd­af­ri­kanska viner. Håll utkik! //Frederik

“Vad kul att min bok är vald till “vec­kans bok”! Så här med nya als­ter på gång så kan man inte annat än se till­baka på sin första bok med glädje…  Jag minns när jag bestämde mig för att skriva den. (läs mer)

Som ren tors­dags­lyx så kom­mer här ett inlägg om Ber­lin och Bier från en av våra för­fat­tare Jonas Sjö­strand. Eftersom vi bru­kar pre­sen­tera vec­kans dryck på tors­da­gar så får detta bli ett inspi­re­rande tips om Tysk veteöl Läs mer om bola­gets urval här». God läs­ning kära vänner!

“Efter en lång­helg i Ber­lin med diverse tun­nel­ba­neå­kande och pro­me­ne­rande, stro­sande och strö­vande, mörka bak­går­dar och ett par öl, skulle det kän­nas fel att inte sätta sig här vid tan­gent­bor­det för att skriva några rader. Graf­fiti och döner­ke­bab. Reinheits­ge­bot och weiss­bier. Helt enkelt, det skulle vara snålt att inte dela med sig av något glas eller två.

Tyskt öl är gott. Okom­pli­ce­rat och ordent­ligt och oför­fals­kat. Renhets­la­gen – som inne­bär att öl endast får till­ver­kas av malt, humle, jäst och vat­ten – tryg­gar kva­li­tén, men hål­ler även till­baka expe­ri­ment­lus­tan. Tan­karna går lite grann till den franska vin­värl­den, där ”rätt” druva ju så ofta måste tilläm­pas på ”rätt” plats. (läs mer)