Jag vågar mig på att sticka ut hakan och utnämna detta till en av årets allra bästa knallmörka öl. Åtminstone enligt min smak. Sigtuna höstporter är något så ovanligt som ett balanserat sött och beskt, men ändå friskt och smakrikt öl. Rikt och maltigt, men trots sin överjäst med en drinkabilitet som en östeuropeisk mörk lager.  

Doften är knäckebrödsrostad, men med en barnsligt söt mellanmörk chokladton i kulisserna. I doften finns även något svagt karamelligt bränt. Smaken har en god beska och trots att det är en porter en ganska lätt och frisk kropp, där beskan balanserar väl mot sötman och de brända tonerna. I eftersmaken kommer de brödiga brända tonerna åter. Finalen inleds beskt och bränt, men vartefter detta tonar ut ökar en god maltig ton som till slut rundar av det sista av en lång eftersmak. Alltsammans i en förening som knappast kan passa bättre till en rå, mörk novemberkväll där bara pumporna lyser och höstfukten faller över taken. 5 av 5.

God god kväll på er!

/Örjan.

Mohawk Rye Lager (5,3%)
Apelsingodisfruktig. Syrlig och söt doft. Smaken och även doften har även de humlearomer som går åt citrushållet. Eftersmaken är fyllig av torkad frukt men övergår i en maltigare rund smak med tydlig beska. Helhetsintrycket är mycket maltigt och aningen spretigt. 3/5.

Nils Oscar Jubileumsöl
Torr maltig doft med granskottsaktig humlebeska. Aningen av karamellsötma. Smaken har balans och är mildare än väntat i förhållande till doften. Sötman finns här tydligt, och humlen stramar emot utan att riskera känslan av strypkoppel, här är det snarare en promenad i parken. 15 år av ölharmoni, här med en tvist av småbryggeriets amerikanska humletoner och en angenäm maltig efterbeska, med viss torkad frukt. Grattis på er i Nyköping och lycka till nästa femton!!!

 ***

Flying Dog, Dogtoberfest märzen (5,6%)
En först frisk lätt doft med något av både karamellmaltsötma och blommig humle, som tyvärr får en backlash av något som doftar en gnutta ostkrokar (jo, jag är norrlänning så var det sagt). Om än aldrig så lite så sloknar buketten något direkt. Tack och lov tycks det vädra ut. Smaken är lätt och friskt fruktig med en slutkläm av något av mörkt bröd. Eftersmaken är brödigare och en mild beska tilltar. Och för all del, även denna öl kan nog göra ett gott jobb ihop med en bit kittost. Om inte annat för mina inledande associationer.

Gotlands Red October (6,0%)
Maltig doft med en citrusbetonad amerikansk anstrykning. En aning karamell och någon liten släng av fenoler. Smaken är lätt och med en viss karamell, friskhet och utan någon påtaglig beska. Eftersmaken är söt och något sträv. En efterbeska kommer men den är mild om än lång. Kanske en öl för höstens sista gräsklippning. 3/5.

Herslev Bryghus Oktober Bock (7,5%)
En doft av malt och torkad frukt. Torr parfymig ganska lätt doft. Smaken är fyllig, något godisbetonat fruktsöt. Eftersmaken blommar ut i fruktig, runt söta smaker som får en tilltagande beska. Inte en öl till korven och surkålen, men väl till en vältempererad kittost och lite chutney efteråt. Kanske istället för apfelstrudel? 4/5.

Hofbräu Oktoberfestbier (6,3%)
En doft av väl sammanlindad maltsötma och sädesskalig torrhet. En spannmålston som närmast liknar äkta nykokt pasta. Smaken är fyllig och aningen bitter med på gränsen till för mycket alkohol, men ändå med en fyllighet som håller upp det hela. En tydlig efterbeska som snyggt stramar upp kalaset innan det urartar åt det söta eller jolmiga hållet. Kanske årets bästa traditionella oktoberfestöl. 5/5.

Kaltenberg Oktoberfestbier (5,4%)
Mer välhumlad doft än flera av de tyska bröderna, om än skillnaden inte är stor. Fyllig smak med både beska och sötma där beskan finns markerad men hyggligt lätt i eftersmaken till en början men sedan ökar något. Av de mer traditionella oktoberfestölen är detta en favorit. Solklar 4/5.

Löwenbräu Oktoberfestbier (6,1%)
Maltig mjölig doft med lätt fruktighet och viss mjölksyrlighet. Ändå inte fullt så fyllig som till exempel Spaten och Paulaner. Smaken aningen för kraftig i alkoholtonen om än med en stadig fyllighet dock med en aningen klen beska. Eftersmaken är bäst på denna öl, med en viss maltighet och beska. Okej om den andra ölen är slut. 3/5.

Oppigårds Oktoberfestbier (5,3%)
En läcker malt som knivskarpt balanserar på en lätt blommig och mycket frisk humle. Torrt och friskt som en klar höstdag. Smaken kommer som ett slag i magen jämfört med aromen − malt, fyllighet, sötma, beska. Och alla spelar i takt. Pukor och trumpteter. Efterbeskan är frisk och ren. Detta är årets bästa oktoberfestöl, klädsamt friskare och strax utanför ramarna. En glädjekaskad av både malt, humle och en handfull gott bryggarmod. 5/5.

Paulaner Oktoberfestbier (6,0%)
En mycket tilltalande välbalanserad maltig torr men fyllig doft möter min ölsugna näsa. Först en kort vattnig känsla som snabbt övergår till en maltig och fullfjädrad lagerölston med starkölskänsla. Medelbesk eftersmak på en öl där ölbryggaren helt klart har vinnlagt sig om att göra något lättdrucket − och lyckats väl! Svag 4/5.

Samuel Adams Octoberfest (5,5%)
En doft av Trocadero som växlar mellan syrliga äppeltoner och mer åt apelsinskalhållet. Fyllig karaktär med torkade frukttoner, aprikos och lite drag av mörkt bröd. I eftersmaken ävenså mörkt bröd och torkad frukt och något jäst och så småningom en mild ihållande beska. Godkänt, men spretigt och och obeslutsamt. 3/5.

Sigtuna Black October (5,0%)
Hårdgräddad knäckebrödkant och svarta maltaromer. Bakelit och bränt bröd. Smaken är mjuk och aningen syrlig med en svag beska. Läskande med tilltagande mjuka men brända toner. Eftersmaken är bränd och mjuk även den med en kort mjuk topp av chokladigt nötiga toner. Riktigt bra trots och tack vare de relativt lätta och läskande dragen. Borde göra sig utmärkt till halstrad tonfisk med sesamolja. 5/5.

Spaten Oktoberfestbier (5,9%)
Rejäl söt, närmast honungslik, maltdoft med lite av majsarom, trots att jag säkert svär då det rör en maltortodox härkomst från stockkonservativa Bayern. God fyllig lätt besk karaktär med synen av en stadig sejdel i smaken. Okomplicerat och rätt i oktober. Sött maltig eftersmak. En stark 3/5.

Malt, metall och en varm mild kryddighet som har en ultralätt, märklig, men inte oäven ton av halvtorkade vinteräpplen. En doft längre ner i glaset ger även en mycket lätt nyans av dumlekola och en värmande näskänsla.
Smaken är balanserad, kraftigt söt och fruktig och munkänslan aningen värmande. Som av romrussin, men underligt nog utan just aromen av rom och druvor − god fruktig sötma. Efterhand tilltar en karamellaktig bränd sockerton, dock med mild beska.
Eftersmaken är imponerande spänstig. Inget spår av tunga sötdrypande brödbitar, utan en pigg bränd sötma, som av karamelliserad sockervadd. Efter en kort stund kommer även en något bränd ton med lite av fruktig sötma som möter upp och blir det bestående i eftersmaken. Gott nu, säkerligen gott till en kittost med fikonmarmelad, och säkerligen ännu godare på så vis om den får ligga ett år eller två!

Serveras sval, betyg 5/5

Bagge Bocköl (6,0%)
Doften är tungt söt och av välmogen frukt med inslag av malt och svaga söta citrustoner. Aningen av smörighet finns också.
Smaken är neutralt ölig med medelhög till hög fyllighet. En ljust rostad brödig maltsmak kommer också rätt snabbt. Efter ett kort tag tycker jag mig känna en aning av päron.
Eftersmaken är kort eldig och även ett svep av färskt ljust bröd. En mild neutral beska ramar in den ganska profillösa maltton som dröjer sig kvar. Inget dåligt öl, men i mitt tycke långt ifrån de hyllningar och hurrarop som här och där har synts över detta öl, där det har hetat att det slår både tyskar och tjecker på fingrarna. Nåja. Sitt i båten.
Serveras kall. 3/5

Sigtuna Summer IPA (7,0%)
Än en gång heder åt Sigtuna för förnyelserna av etiketterna. Numera är det tilltalande enkelt, tydligt, snyggt och med egen profil. Inget kladd.
Doften av denna starköl fruktig och med en del mörka maltdrag som av både maltsirap och lite mörkt saftigt bröd. Den amerikanska och nya zeeländska humlen balanserar upp dessa tunga aromer snyggt och tillför en pigg arom som mellan fläder, kattpink och grape.
Smaken är fyllig och söt för att övergå i mer av beska toner i ökande mängd. Inga som helst tecken på styrkan tack vare en generös mängd av både malt och humle i smaken.
Eftersmaken är av söt malt men domineras av en citrusskalaktig beska som hugger till i överkant enligt min mening. Mer än godkänd, men smaken saknar det spann av nyanser som doften uppvisar, och även eftersmaken är grovhuggen jämfört med doften.
Serveras kyld. 4/5

S:t Eriks Skördeöl (5,3%)
Här doftar det hembryggt. På alla sätt positivt vill jag tillägga. Trots en rostad karaktär och med utseende som av mer vintriga brygder, så håller doften en frisk lätthet och har en fin balans av mild humle, mer åt det brittiska hållet, i symbios med en mycket lätt knäckebrödsbränd ton och en del knäckig sötma.
Smaken är först frisk och söt som det anstår en mörkare lager. De brända tonerna tilltar. Så även beskan snart därefter. Det hela knyts ihop då fyllighet och sötma rundar av en munfull av detta sensommaröl.
Eftersmaken är först karamellsöt, lite rostat brödig och besk. Beskan toppar inledningsvis, går sedan ner något direkt och ligger därefter och planar ut jämte söta rostade brödtoner. Till en kantarelltoast på mörkt saftigt bröd och med en bit bräckt torkad skinka borde detta sitta som en Spapshjälm! Serveras kyld. 5/5

Så — lycka till nu i jakten bland hyllorna hos saftören!

/Örjan

Pistonhead Summer lager
Denna öl är har en glädjande fruktig humlearom med lite av maltig svagt rostad brödton och viss smörkola. En mycket försiktig amerikansk touch således. Smaken är milt maltig och frukten finns där. Beskan är mycket mild trots att doften antyder att bryggaren kastat i någon näve mer citrusbetonad humle. Eftersmaken är balanserat besk, mer av tyska drag än amerikanska. Den har också en hyfsad längd.
Sammantaget är denna öl, vid 6–8 grader, ett gott alternativ till alla medelvägens profillösa lageröl. Det är inte så häftigt och hippt i smak som kanske hotrodlooken gör sken av, men dock en väg in i amerikanska aromer. Gott och väl en gångbar öl för hammocken, eller nu i augusti till både kräftor och i väntan på att grillen tar sig. En svag 4 av 5 poäng.

Cheap thrills
Daggfrisk doft av något åt söt vattenmelon. Malt och en svag dunst av humle. Smaken är söt och tilltagande maltig med låg beska och medelhög fyllighet. Aningen av godistoner i sötman. Eftersmaken har en kort besk topp inledningsvis men svag och vattning kvarvarande eftersmak. Försvinnande kort.
Sammanfattningsvis knappt godkänt betyg 3/5. Ölens namn är knappast rättvisande mer än till hälften. “Cheap thrills”? Nåja, denna öl hetsar knappast upp någon, men den är för all del billig, 7:90 kr per burk. Slutligen har jag så en undran om det finns kundundersökningar eller liknande som kan ge mig begripliga argument till burkdesignen? Är klottrare en stor målgrupp för denna öl? Det här ger ett intryck av läsk, det andas mer ”cheap” än själva prislappen. Visserligen kan just prislappen leda till volymförsäljning, men en snobbig stofil som jag ryggar för en burk med klottertag-design om än innehållet är okej.

Så — med det tack för idag. Imorgon ska det ätas kräftor från Vadstena, och senare kanske en rad om det. Ni vet förresten vad ornitologen från göteborg sa då han skrämt bort fåglarna?
– Dom e ju ej där. 

Cheap. Jag vet. Men ändå.

/Örjan

blickfång för vilken ölnörd som helst. Så också för mig. Ridgeway Brewing har släppt ett antal brygder från sig, varav ett par kommer att finnas på beställningssortimentet från i höst. Den som föll mig mest på läppen var deras mjuka lätt rostade bitter. I sin angenäma svaghet på 4%, och med en lätt kylning, kan den passera i ett antal av både en och tre utan alltför stort motstånd. Härligt len, tydlig men balanserad blommig humlebeska från den användning av kottar man lyxat till det med. Challenger och en nyare sort som heter boadicea för dig som undrar över humlesorterna. Drickes gärna till en maltig brödbit med en krämig sill, till exempel en fransk senapssill från Frederik Zälls och min bok ”Sommarmat och snaps” som kom i början av sommaren.
Självklart finns en recension av själva ölen med i den uppdaterade version av min ”101 öl du måste dricka innan du dör” som kommer kring månadsskiftet aug-sept i år!
Så − som omväxling till gräsklipparölen, ta varannan bitter.

Men — nu duggar det, så nu fäller jag ihop för idag. Må så gott i sensommaren!
/Örjan W

Som hett tips för dig som tagit dig mödan att logga in på Systembolagets beställning kan jag inte varmt, men välkylt, rekommendera Einbecker Brauherren Pils. Det är Wicked Wine som importerar och för mig som en gång i tiden praktiserade i trakten av Einbeck en sommar glädjer det mig oerhört.

Detta är en av ölvärldens absolut bästa pils. I husets stil maltig, och därtill frisk och neutralt och påtagligt humlad. Friskt, fylligt och med mersmak helt enkelt. Guldig sol på flaska, och till min förnöjelse dessutom i skuggan! (Och självklart finns en recension av denna förnämliga öl med i den uppdaterade version av min ”101 öl du måste dricka innan du dör” som kommer kring månadsskiftet aug-sept i år!)

Skål vänner! Må solen skina på er, eller i alla fall strax bredvid …

/Örjan Westerlund

Här kommer en liten lista på godsaker ni inte bör missa;

Oppigårds Pale Summer Ale nr 11429

Oppigårds Amarillo nr 1442

Ambar Especial nr 1545

Bavaria Premium nr 1560

Saison Dupont nr 1689

Spitfire Premium nr 1668

King Goblin nr 1504

Nils Oscar Hop Yard nr 1493

Glädje till er alla! I morgon hamnar det sista inlägget här på bloggen. Förlaget kommer att ta över själva och sätta sig för att lägga upp en ny plan för hemsida och blogg.

Må gott!

//Frederik

Er öltörstige Örjan

London Porter är en riktig godbit på bolaget. Söt, fruktig, perfekt fyllighet och helt enkelt mycket god.

Fuller’s London Porter (nr 1634) kostar 19.90 kronor på burk och är mycket porter för pengarna.

Så här beskrivs den av bolaget själva; Smakrik, maltig öl med rostad ton, inslag av kaffe, pumpernickel, mörk choklad, kaffekaramell och lakrits.

Man blir sugen, eller hur. Lite stekt fläsk och löksås till kanske? Kolla in Lyxlagatbloggen för mer inspiration och glädje!

Kolla även in en inspirerande bok om just öl. 101 Öl du måste dricka innan du dör.