Sotholmen Extra Stout (nr 11723) heter den och finns på systembolaget endast som tillfällig gäst.

23 kronor kostar den och är värd varenda slant kan jag lova.

7 % Alc med en doft av bränd choklad, starkt kaffe, rök & rostning. Färgen är tät, mycket tät och spännande mörk. Smaken är som jag skrev ovan oerhört kraftfull och rejäl. Kaffe, choklad, rostat och rökigt. Jag är en riktig stout-kille och det här är helt klart en av mina favoriter. Vill man hitta tronens härskare i denna kategori så ska man söka efter Sandbacka Imperial Stout, men den finns inte att inhanlda på bolaget än. Jag jagar, letar och återkommer om jag finner lyckan.

//Frederik

Gårdagens inlägg handlade om vilka menyer som kunde tänkas finnas på en 1700-tals bjudning och som en av rätterna fanns en äppeltårta som jag tänkte jag skulle skriva ner här så att ni alla kan testa där hemma.

God läsing som vanligt!

Äppeltårta

Ca 1 kg äpplen
2–2,5 dl socker
Mördeg till formen
10–15 g malen kanel
1–1,5 dl socker (ytterligare)
1 dl korinter

Beredning: Äpplena skalas och kokas i vatten. Vattnet skall endast täcka äpplena. Koka dem tills äpplena går att mosa, lyft bort kärnhusen. Mosa äpplena i vattnet och sätt i sockret. Låt dra en stund.

Klä en ugnsfast form med mördeg och lägg äppelmoset ovanpå. Ställ i en 175°C ugn att bakas i ca 10–15 minuter. Efter ca halva tiden strös kanel, socker och korinter över.

När moset stannat är kakan färdig för servering.

Tag ur ugnen och låt kallna. När tårtan är kall spårras rutor i den. Kaffe och likör kan med fördel serveras till.

Receptet är alltså taget ur På krogen med Linné som är en mycket intressant och innehållsrik bok. Njutning!

//Frederik

“Ordet Krog
Vad ordet krog betyder är omdiskuterat och det finns fler förklaringar. Den vanligaste förklaringen är att ordet hör ihop med det tyska ordet Krug, vilket betyder krus. Att kalla ett utskänkningsställe för krog skulle då höra samman med att man hade en skylt med ett öl– eller vinkrus på. En annan förklaring av ordet är att det skulle betyda trångt hål eller håla.*1

Sjökrogar

Hur långt tillbaka sjökrogarna går i Sveriges historia är lite dunkelt men Olaus Magnus ger i sin historia om de
nordiska folken följande beskrivning av hur härbärgen sattes upp på isen för de resande: ” Man nedsätter nämligen i isen långa bjälkar till två eller tre fots höjd öfver dess yta för att tjäna såsom grundval och för att antyda byggnadens omfång och plan. Där ofvanpå uppföres det behöfliga huset, som brädbeslås på sidorna och frikostigt förses med kolugnar i rummen äfven som med allt annat som erfordras för att gladt njuta af lifvet goda, utan att man behöfver frukta för öfverraskning av spejare, röfvare eller andra illasinnande människor, alldenstund man kan glädja sig åt större trygghet ute på isen än i någotpalats”*2

Desto hårdare stormen rasade utanför, desto säkrare kände sig personerna som var inomhus i dessa inrättningar. De stormilar som rusade fram under konstruktionen skänkte mer stadga åt huset och hjälpte till att bevara densamma tills sunnanvinden om våren kom och upplöste byggnaden, detta skedde runt vårdagjämingen. Olaus Magnus egne referenser om dessa byggnader går tillbaka till sent 1200-tal och Tyskland”

*1 Levander Lars Landsväg, krog och marknad. Ur samhällsdjupen i
forna tider, Stockholm 1935:79.
*2 Magnus, Olaus, Historia om de nordiska folken, första till femte
boken (med kommentarer av Johan Granlund), Östervåla 1975:58 (nytryck).

Själv är jag ju mycket intresserad av mat och tycker det är intressant att se vad som åts på den tiden. Svenska 1700-talsmenyer kunde se ut till exempel som följer nedan:

Meny 1
Krutsoppa
Rullader med inlagda gurkor och rovtårta
Gjord Gös
Kaffe och bärlikör
Äppeltårta

Meny 2
Soppa, rätt god
Stuvad kalvstek med färska gurkor
Fiskpudding med ansjovis sauce
Á la glace av gädda
Kaffe med sockerkaka på bästa sätt

Meny 3
Inlagd fågel med sallat
Glaserad skinka med syltade krusbär
Mormors ostkaka
Kaffe med morotskaka

I morgon tänkte jag vi kunde kika igenom receptet på äppeltårta. Väl mött då!

//Frederik

Känner ni inte riktigt igen er? Ingen fara, vår underbara blogg håller på att få ett rejält ansiktslyft. Snart är det klart. Inlägg och texter kommer givetvis som vanligt under hela processen.

Veckans bok är På krogen med Linné, skriven av Ulrica Söderlind.

Koffsan nära Barkarby var en av hundratals sjökrogar som fanns längs Sveriges kuster under 1700-talet. Hit kom resande för både mat och logi.

En av besökarna på sjökrogen Koffsan var ingen mindre än Carl von Linné. Han nöjde sig dock inte med att äta sin mat och dricka sin öl. Med en av sina lärjungar undr armen gick han mitt under krogbesöket ut för att kartlägga floran i närheten, medan resten av gänget skålade vidare.

Detta är bakgrunden till en hisnande historisk jakt av författaren Ulrica Söderlind. Genom studier av von Linnés dokument, utgrävningar av krogen och genomgång och provlagning av recept från 1700-talet har Ulrica Söderlind kunnat samla ett tiotaltidstypiska maträtter. Dessa oväntat välkryddade anrättningar är också de rätter som vin Linnés sällskap med stor sannolikhet kan ha ätit vid sitt besök.

“På krogen med Linné” är en fascinerande tidsresa. Väl underbyggd med ingående underlag om såväl maten som kroghistorien är den en spännande läsning för alla som har intresse av matkultur och kroghistoria.

“Äntligen är ännu ett delmål uppnått! Det har varit en lång och delvis krokig väg. Denna bok började som entusiastens vilja att göra en häftad lunta kuriosa om whisky, mest för att gotta sig i med sina närmaste.

Sedan började efterfrågan gry och publikationen sträckte något på sig, uppstramad av en ringbindning i ryggen.

Så dundrade extrema förbättringar in. Briljanta skottlandsbilder av herr konnessören Jerry Lindahl tillkom, liksom en om och om igen hyllad fomgivning av Benny Mårtensson. Alltihop paketerades till slut i en redig tryckning och med bra bokbinderiarbete.

Lyckan var gjord för en entusiast som vädrade morgonluft. Morgonluften förblev dock alltför stilla under en tid. Något år gick utan att någon förläggare nappade. Visserligen blev bara en handfull tillfrågade. Boken sålde ändå. Glädjande nog kom tillfrågade förläggares loja intresse på skam. Det tack vare alla de vänliga och uppsluppna omdömena från läsare som spontant utbrast att de uppfattat boken som något utöver vad de annars läst. Det hittills bästa omdömet i mitt eget tycke var “uppfriskande annorlunda”!

När så förläggare Stefan Lindström bläddrade i boken och fattade intresse insåg jag att den kanske skulle kunna roa och inspirera långt fler. Den krokiga vägen började räta på sig märkbart.

Att denna bok nu blivit förlagd ihop med goda vänner utgör en milstolpe både i mitt whiskyintresse och i mitt skrivande. Kanske slutmål för denna bok, men knappast för fascinationen över njutningens små snobbfria kuriositeter. För att inte trampa ännu längre in på självförhärligandets skimrande ängder vill jag också nämna något om andra upplagan: Tryckfelsnisse har i stort sett gjorts hemlös. Vidare har några sakfel rättats till, en del data uppdaterats och en faktaruta om Johnnie Walker tillkommit. Så har också några ord till om ekfat och saltsmak adderats.

För att inte tala om ny layout, kompletterat bildmaterial och nämnda förläggning. Också denna gång vill jag tacka släkt, vänner och alla ni övriga läsare som stuckit till mig lappar och skickat mail om rättningar. Tack för er uppskattning och ert engagemang! En andra gång önskar jag er alla god läsning. Glasen doftar vidare!”

Författaren, 9 mars 2004

Veckans Whisky levereras så klart av Örjan Westerlund som är författare till bland annat veckans utvalda — En Bok Whisky. Njutning!

//Frederik

Doften är torr och lätt spritig. En svag fruktton med en ung alkoholdoft. Där finns också en vegetal doft, som av stjälkselleri! Kanske en whisky för en riktig Bloody Mary, med tanke på hennes härkomst? I bakgrunden finns en fet sockrig bränd aningen kryddig arom, påminnande om den köttiga söta ton som välgrillat kött med söt glaze kan få.

Smaken är först vass och har en whiskytypisk rund maltsötma med en krämig grund. Efterhand fylls krämigheten ut och balanserar väl med blendens vassa grundton. Eftersmaken är torr och krämig på och övergår sakta i en allt torrare och litet lätt pepprig final på första akten. Kvar mot slutet på den mellanlånga andra akten finns litet sädesskal i en torr och något maltig avslutning. En trevlig blend rätt och slätt, som med viss rätt också har epitetet Highland Cream.

Betyg: En fullt godkänd blend,  som sådan slår den från underläge enligt många, men får in 4 av 5 pinnar.

(Provad 100224)

Destilleringskonstens ursprung finns i egypternas alkemi. Där utvecklades konsten att återställ de fyra grunddelementen jord, vatten, luft och eld till sina rena former. Det var också i denna konst som destilleringen föddes.

Genom handel spred sig kunskapen österut och norrut. Såväl indier som kineser och greker har dokumenterad erfarenhet på området.

Till exempel är det känt att arrak destillerades i Indien så tidigt som 800 år f Kr. Som mycket annat av arvet från antiken tros destillationskonsten ha förmedlats av morerna till vår egen kultur. Det skedda efter Muhammeds död genom kalifatets utbredning.

Enligt denna tradition ska morerna ha lärt ut destillationens konst till européerna omkring år 1150. Ordet destillera kommer av latinets desti’llo som betyder droppa ned.

En annan intressant sprithistorisk teori är den om Jesus. Var kanske pappa Josef tunnbindare? Den som kan göra vin av vatten borde också veta hur blaskig mäsk blir till brännvin, eller hur?

Detta är inledningen till kapitelt om whiskyns historia i En Bok Whisky av Örjan Westerlund. Ett måste för whiskyälskaren.

Stor njutning utlovas!

//Frederik

Själv tycker jag den irländska whiskyn Connemara Peated Single Malt 12 Years (nr 89668) har en av de coolare etiketterna rent designmässigt. Den irländske gamle slitne och vindpinade fiskaren nere i vänstra hörnet ser precis så sliten och vindpinad ut som man önskar av en irländsk fiskare! Se bild nedan…

Så här skriver Örjan om ärendet med etiketter:

“Cognac har sin åldersklassning med VO, VSOP och XO. Någon sådan indelning finns inte för whisky. Lagringstid, tillverkningsår och distrikt är normalt det enda du kan klura ut av en whiskyetikett.

En anledning till det kan vara att olika produkter varierar så kraftigt i smak och ambition även om åldern råkar vara den samma.”

Kort om de vanligaste benämningarna på whiskyetiketterna:

Scotch — Whisky som destillerats och lagrats i Skottland.

Maltwhisky — Whisky med malt som enda sädesråvara.

Single Malt — Enbart malt som sädesråvara, whiskyn produceras med pot stills, whiskyn görs i ett enda destilleri.

Single Cask Malt — Som single malt, men whiskyn kommer från ett enda fat.

Blended Malt/ Vatted Malt — En blandning av single malt från olika destillerier.

Pure, plain eller Highland Malt — En obestämd single malt eller en blandning från olika tillverkade och åldrar. Likt vatted malt.

Grain Whisky — Whisky framställd genom kolonndestillation av råvaror som inte enbart är malt.

Givetvis finns det många fler benämningar och viktiga ord, men ovan har vi en lista på några av de vanligaste. Har ni frågor eller undringar kring detta ljuvliga ämne så tveka inte att kommentera. Jag ser till att sveriges whiskyexpert nummer 1 Örjan Westerlund svarar!

//Frederik

”En bok whisky är skriven för dig som är nyfiken på whisky. Den är också skriven för dig som trodde att du visste det mesta om whisky, eller för dig som bara gillar whisky, men inte kan sätta fingret på varför denna älskade dryck är så oerhört fascinerande!”

I Örjans bok får vi läsa om tillverkningshistoria, tekniker, mältning, vattnets betydelse osv.

“Att tillverka whisky

Att tillverka whisky i kopparpannor är ett hantverk med över femhundra år på nacken. Senaste åren har dock whisky börjat utforskas alltmer vetenskapligt och industrialiseringen i branschen har pågått sedan decennier.

Trots det är det arvet som lyfts fram, det är hantverkstradition som betonas. Trots, eller på grund av, erfarenhet och generationers lärdom finns ibland en närmast religiös övertygelse om okända faktorers påverkan.

Det är denna blandning av hokus pokus och analytisk kemi som gör whisky till ett
så spännande ämne även då automatisering och styrsystem rullar fram i och utanför destilleriet.”

(Som sagt — tappning med säljstart mars och maj 2010 och som finns i 5976 flaskor.)

En torr och klockren 5:a. Spring och köa på måndag 1 mars! Nummer 486290–01 pris 1049 kr. Handblåst flaska och tjusigt schatull.

(Provad 100224)