God Fre­dag! Idag har vi den stora äran att få pub­li­cera en text av Roland Eriks­son som skri­vit En Hand­bok Te, En Hand­bok Cog­nac samt En Hand­bok Rom. God läs­ning & god helg!

//Frederik

Gröna späda blad

Och eller fju­niga små knop­par, är bero­ende på hur de tor­kas, oxi­de­ras och behand­las ursprunget till allt te oav­sett om det är vitt, gult, grönt eller svart.

Så det är verk­li­gen fasci­ne­rande att samma blad kan ge allt från friska grä­siga toner till de dova, fyl­liga toner som till exem­pel Eng­lish bre­ak­fast har. I bör­jan när jag skulle skriva om te var jag först lite tvek­sam? Vis­ser­li­gen hade jag under åren till och från varit en ”tenörd” som jagade olika udda Darjeeling-teer från den första skör­den, men det är ju egent­li­gen Vin & Sprit som intres­se­rar mig mest.

Jag tog det som en utma­ning, även som en del tehand­lare ver­kade väl­digt skep­tiska och menade ”att du som har skri­vit om sprit kan väl ingen­ting om och för­står dig inte på te! Tja…men hur sma­kar och dof­tar egent­li­gen te? Jag har gått ige­nom ett fler­tal böc­ker, artik­lar och hem­si­dor, och ingen har egent­li­gen skri­vet så myc­ket om det tidigare.

Så min mål­sätt­ning var att prova så många sor­ter som möj­ligt och beskriva dess doft och smak­pa­lett på samma sett som jag gör med vin. Så ni kära läsare får väl prova och jäm­föra och se om ni hål­ler med mig eller inte? Ni får i alla fall en trev­lig sys­sel­sätt­ning en bra tid framöver!

Och tänk på vad man har kon­sta­te­rat så är te allti­ge­nom nyt­tigt fram­förallt om man hål­ler sig till gröna och vita typer. Till skill­nad ifrån alkohol som är bero­en­de­f­ram­kal­lande och skad­ligt i fel mängd.