Tom Petty, 1989, en av mina abso­luta favo­ri­ter. Jag sit­ter aningen nymor­nad — efter att i van­lig ord­ning som­nat vid dot­terns sida, snab­bare än henne. En espresso senare lyss­nar jag för­nöjt nyn­nande medan jag smäl­ter en ladd­ning sushi och kän­ner mig aningen hur­ven. Häl­singska tror jag, eftersom han kom där­i­från, den gode löjt­nant Skoog som lärt mig såna nyttoord.

Dagens whisky blev idag

en home­o­pa­tiskt måt­tad och spädd dos Ard­beg Super­nova. Uttun­nad med rejäla mäng­der vat­ten en mid­dags­dryck som i sin svaga smak och doft påminde mer om ros­tade sesam­frön blan­dade med litet soya. Med andra ord en så lämp­lig sushidryck som du kan tro.

Denna kvälls­mid­dag intogs efter att tidi­gare under efter­mid­da­gen under blyg­samma for­mer både denna vår blogg och min 101 whisky relea­sats för några glada besö­kare på en still­samt bubb­lig till­ställ­ning, mitt i fars­dags­vec­kan… För dagen bör också note­ras att Mack­myra firade ikväll på Berns — 10 år. Hats off! Och såklart en öns­kan om många väl­mogna år fram­ö­ver! Och ävenså en öns­kan om ett par röki­gare rele­a­ser fram­ö­ver - nudge, nudge.  

För den som läst om en rökigt mul­le­bränd och sött kara­mel­le­kig svensk whisky i 101 whisky, finns för­ut­sätt­ningar att bräda både hop­pande gro­dor och andra olje­rocks­rö­kare från väs­ter om Väst­kus­ten. När bör­jar vi? 

- I felt so good, like anything was pos­sible. Run­ning down a dream.
Sov gott vän­ner. Dröm sött.

/Örjan