“Osten har verk­li­gen en cen­tral roll i den svenska kos­ten. På näs­tan alla fru­kost­bord står där­för en svensk hård­ost och vän­tar på osthy­veln. Med ett par drag så lig­ger pre­cis lagom myc­ket ost på smör­gå­sen. Plöts­ligt finns det lika myc­ket näring där som det finns i hela två deci­li­ter mjölk. En rik­tigt bra start på dagen.

Ost upp­står ur det fasci­ne­rande bio­ke­miska system som mjöl­ken utgör, där till­verk­ningen av den är en kom­bi­na­tion av såväl teo­re­tiska kun­ska­per som hant­verks­skick­lighet och fing­er­topps­känsla hos ost­mäs­ta­ren och den­nes medarbetare.

Kon­sum­tio­nen av ost sti­ger i Sve­rige och har gjort så i decen­nier. Jäm­fört med 1930-talet äter vi idag tre gånger så myc­ket ost. Under denna tid av ökat ost­in­tresse skedde en nöd­vän­dig ratio­na­li­se­ring inom den svenska ost­in­du­strin, vil­ken dock också med­förde många lokalt kända och rik­skända ostar försvann …”

Så inleds den Pas­sio­ne­rade Ost­mäs­ta­ren Björn SigBjörns för­ord i boken OST som är skri­ven av Anne Nils­son. En myc­ket, myc­ket trev­lig bok som jag rekom­men­de­rar varmt. Läs mer om boken här>