Tors­da­gar på Gre­na­di­neblog­gen går ju som ni numera kanske vet i dryc­kens tec­ken. Eftersom denna vecka är vigd åt Sushi tänkte jag att vi kunde skriva lite om Sake.

“Japansk sake, eller “Nihon-shu” som det heter i Japan har änt­li­gen fått sin rätt­mä­tiga sta­tus i väst­värl­den. Denna så ele­ganta, lena och goda, men ack så miss­för­stådda dryck har druc­kits varm i alla år beskri­ven med utta­lan­den såsom hembränt, flygbränsle, fin­kel med mera. Nu har den änt­li­gen bli­vit rumsren.

Sake har bryggts i Japan under cirka 2000 år med det är de sista 30 åren som den glo­bala sprid­ningen har tagit fart. Detta myc­ket tack vare den japanska mat­kul­tu­ren med sushi i spet­sen som popu­lär rätt. Sushi­ri­set innehål­ler som bekant ris­vi­nä­ger, soc­ker och salt. Dessa är inte vinets bästa vän­ner, och det är här som den japanska saken kom­mer in i bilden.

Sake har många likhe­ter med vår väl eta­b­le­rade vin­kul­tur, men också en del olikhe­ter. Sake är sake, en ris­brygd, bryggd som öl unge­fär, men med ris som bas. Slut­re­sul­ta­tet lik­nar mest ett vin i karak­tä­ren, var­för vi fort­sätt­nings­vis här kal­lar det “risvin”.

Det mest kända och pre­stige­fyllda riset heter Yamanda-nishiki och används näs­tan enbart till de allra finaste sake-kvaliteter. Ris som används till sake­brygg­ning är lite större och hår­dare än det ris vi äter, och det finns över 100 olika ris­sor­ter som är god­kända för sake­brygg­ning. Ris innehål­ler myc­ket stär­kelse men inget soc­ker, som är en av de tre kom­po­nen­ter som behövs för att göra alkohol. Stär­kel­sen i riset omvand­las till jäs­bart soc­ker med hjälp av ett mögelspor vid namn Asper­g­il­lus ory­zae, eller Koji-kin på japanska. Sedan blan­das riset med vat­ten och någon av de 13 olika typerna av öljäs­ten Sac­cha­romy­ces cerevisae…”

Vill ni läsa mer om sake och dess till­verk­ning så före­slår jag ett klick på län­ken “En hand­bok sushi”.

Lite övrig info om sake:

Det finns 5 grund­klas­ser plus cirka 8 vari­an­ter. Taru — fat­lag­rad, Nigori — Med ris­res­ter kvar och ibland lätt mous­se­rande, Koshu — årgångs­be­teck­nad, Kijo-shu — gjord likt portvin, Akai — gjort på rött ris m.m…

En fin sake som finns på system­bo­la­get är Masumi Sanka Jun­mai Dai­ginjo (nr 74304)

I mor­gon har vi den stora äran att få läsa vad Robert Melin, för­fat­ta­ren till vec­kans bok, har i huvu­det just nu. Väl mött då vänner!