“Ordet Krog
Vad ordet krog betyder är omdiskuterat och det finns fler förklaringar. Den vanligaste förklaringen är att ordet hör ihop med det tyska ordet Krug, vilket betyder krus. Att kalla ett utskänkningsställe för krog skulle då höra samman med att man hade en skylt med ett öl– eller vinkrus på. En annan förklaring av ordet är att det skulle betyda trångt hål eller håla.*1

Sjökrogar

Hur långt tillbaka sjökrogarna går i Sveriges historia är lite dunkelt men Olaus Magnus ger i sin historia om de
nordiska folken följande beskrivning av hur härbärgen sattes upp på isen för de resande: ” Man nedsätter nämligen i isen långa bjälkar till två eller tre fots höjd öfver dess yta för att tjäna såsom grundval och för att antyda byggnadens omfång och plan. Där ofvanpå uppföres det behöfliga huset, som brädbeslås på sidorna och frikostigt förses med kolugnar i rummen äfven som med allt annat som erfordras för att gladt njuta af lifvet goda, utan att man behöfver frukta för öfverraskning av spejare, röfvare eller andra illasinnande människor, alldenstund man kan glädja sig åt större trygghet ute på isen än i någotpalats”*2

Desto hårdare stormen rasade utanför, desto säkrare kände sig personerna som var inomhus i dessa inrättningar. De stormilar som rusade fram under konstruktionen skänkte mer stadga åt huset och hjälpte till att bevara densamma tills sunnanvinden om våren kom och upplöste byggnaden, detta skedde runt vårdagjämingen. Olaus Magnus egne referenser om dessa byggnader går tillbaka till sent 1200-tal och Tyskland”

*1 Levander Lars Landsväg, krog och marknad. Ur samhällsdjupen i
forna tider, Stockholm 1935:79.
*2 Magnus, Olaus, Historia om de nordiska folken, första till femte
boken (med kommentarer av Johan Granlund), Östervåla 1975:58 (nytryck).

Själv är jag ju mycket intresserad av mat och tycker det är intressant att se vad som åts på den tiden. Svenska 1700-talsmenyer kunde se ut till exempel som följer nedan:

Meny 1
Krutsoppa
Rullader med inlagda gurkor och rovtårta
Gjord Gös
Kaffe och bärlikör
Äppeltårta

Meny 2
Soppa, rätt god
Stuvad kalvstek med färska gurkor
Fiskpudding med ansjovis sauce
Á la glace av gädda
Kaffe med sockerkaka på bästa sätt

Meny 3
Inlagd fågel med sallat
Glaserad skinka med syltade krusbär
Mormors ostkaka
Kaffe med morotskaka

I morgon tänkte jag vi kunde kika igenom receptet på äppeltårta. Väl mött då!

//Frederik

Känner ni inte riktigt igen er? Ingen fara, vår underbara blogg håller på att få ett rejält ansiktslyft. Snart är det klart. Inlägg och texter kommer givetvis som vanligt under hela processen.

Veckans bok är På krogen med Linné, skriven av Ulrica Söderlind.

Koffsan nära Barkarby var en av hundratals sjökrogar som fanns längs Sveriges kuster under 1700-talet. Hit kom resande för både mat och logi.

En av besökarna på sjökrogen Koffsan var ingen mindre än Carl von Linné. Han nöjde sig dock inte med att äta sin mat och dricka sin öl. Med en av sina lärjungar undr armen gick han mitt under krogbesöket ut för att kartlägga floran i närheten, medan resten av gänget skålade vidare.

Detta är bakgrunden till en hisnande historisk jakt av författaren Ulrica Söderlind. Genom studier av von Linnés dokument, utgrävningar av krogen och genomgång och provlagning av recept från 1700-talet har Ulrica Söderlind kunnat samla ett tiotaltidstypiska maträtter. Dessa oväntat välkryddade anrättningar är också de rätter som vin Linnés sällskap med stor sannolikhet kan ha ätit vid sitt besök.

“På krogen med Linné” är en fascinerande tidsresa. Väl underbyggd med ingående underlag om såväl maten som kroghistorien är den en spännande läsning för alla som har intresse av matkultur och kroghistoria.