Dof­ten är kemiskt rökig med en balans mel­lan rök, sprit och kanske något av bly­erts eller möj­li­gen plast. Sma­ken är eldig och torr. Sher­ry­to­nen till­tar något och lik­som i den fat­starka tio­å­ringen finns en svag svag laven­del­ton som balan­se­ras av den kärva rökighe­ten. Eftersma­ken är feno­lig, petro­le­um­lik och mjukt gräd­dig tack vare (läs mer)

En under­bar näs­tan cog­nacs­lik doft som bara röjer sig av en svag, men väl invävd rökighet som lig­ger som inba­kad i en tjock malt­sötma. Många dof­ter − både per­silja och en svag dill­ton från eken. Här finns dof­ter av fer­nissa, tor­ven blan­das även med en lätt fruk­tighet som har karak­tä­ren från någon­stans mel­lan tor­kade apri­ko­ser, fikon och med ett fräscht inslag av lit­chi­e­frukt. Sma­ken är svagt pepp­rig, tan­nin­torr och går mot (läs mer)