I Örjan Westerlunds En bok whisky finns en rejäl mängd mycket läsvärd fakta som inte bara bjuder på kunskap utan också många drag på mungipan.

“LÄST HOS EN BOURBONTILLVERKARE

Marknadsföring det är sannerligen en konst, och amerikanerna har drillats i den långt om länge. Den som besöker bourbontillverkaren van Winkle i Lawrenceburg i Kentucky kan se exempel på det.

Familjens motto påminner om Tärnö Bryggeris, där det ju heter ” Vi brygger, vi dricker, vi säljer det som blir över”. Hos familjen van Winkle heter det istället “We make fine bourbon — at a profit if we can, at a loss if we must — but always fine bourbon”. Här snackar vi uppoffring.

Förutom denna deklaration har de också ett klargörande angående kemister, vetenskap och inblandning av nymodigheter i tillverkningen. Utanför destilleridörren sitter en patinerad skylt med sliriga bokstäver som också den visar var skåpet ska stå.

“No chemist allowed! Nature and the old-time “know how“of a Master Destiller get the job done here. Because traditional Kentucky Whiskey is a natural product, we disdain synthetics, scientists and their accompanying apparatus. This is a Distillery not a whiskey factory.”

Stor stolthet och glädje! Haha! Kolla in denna bok av Herr Westerlund, den finns att köpas här på momangen både som  pocket och som inbunden.

//Frederik

“Red Label

En enkel blended whisky med inslag av bland annat Talisker och lagavulim. Ursprungligen komponerad av Alexander Walker II under namnet “Special Old Highland”. Cirka 40 maltsorter ingår, andelen grain whisky är 65–70%.

Black Label

Ett strå  vassare blend. Mer maltwhisky, mer rökton, rundning och finess. Såld från början som “Extra Special Old Highland”. Cirka 35 maltsorter, drygt hälften grain whisky.

Blue Label

Blende whisky till priset av en gammal malt. Ska vara komponerad för att påminna om en blend från 1800-talet i den anda som John och Alexander Walker blandade dem. Den blå lär innehålla några droppar av uppå sextio år gammal whisky och så en skvätt från det nedlagda låglandsdestilleriet Auchtertool. Enligt olika uppgifter 7–15 olika maltsorter, men endast 5–10% grain whisky.

Gold Label

En högkvalitetsblend med hög halt maltwhisky. Lär vara blandad efter ett recept som Alexander II komponerade till firmans hundraårsjubileum 1920. Tillkom i familjen 1995. En mjuk och len blend. Okänt antal malt-sorter, men bara omkring 30% grain whisky.

Ja, då har vi klargjort det.

Väl mött i morgon igen!

“Northern Higlands

Längst i norr ligger Northern Highlands med en samling destillerier som är väl utspridda till geografi och smak. Inkluderar vi Orkneyöarna i detta område har vi en brokig samling destillerier.

Här finns den lätt spritiga Glenmorangie gjord på kalkhaltigt vatten i begagnade ginpannor, men även rökare som den ljungsmakande Higland Park och pärlan Brora. Karaktärerna här är mer individuella än för Lowlands och Perthshire. Några andra tillverkare i denna region är Old Pulteney, Dalmore och Clynelish. Landskapet i denna landsända varierar kraftigt: bedårande långgrunda vikar runt Glenmorangie, stormig stupande nordsjökust på Orkney och spöklika klippor som störtar ned i Atlanten i väst.

Veckans bok är “En Bok Whisky” av Örjan Westerlund som vid printning 2009 hade sålt över 25.000 exemplar. Den andra utgåvan är en smidig liten pocket variant 238 tunna, fina sidor fyllda med spännande information och intressant och god läsning. Den kan inhandlas här för endast 42 kronor.

”En bok whisky är skriven för dig som är nyfiken på whisky. Den är också skriven för dig som trodde att du visste det mesta om whisky, eller för dig som bara gillar whisky, men inte kan sätta fingret på varför denna älskade dryck är så oerhört fascinerande!”

I Örjans bok får vi läsa om tillverkningshistoria, tekniker, mältning, vattnets betydelse osv.

“Att tillverka whisky

Att tillverka whisky i kopparpannor är ett hantverk med över femhundra år på nacken. Senaste åren har dock whisky börjat utforskas alltmer vetenskapligt och industrialiseringen i branschen har pågått sedan decennier.

Trots det är det arvet som lyfts fram, det är hantverkstradition som betonas. Trots, eller på grund av, erfarenhet

och generationers lärdom finns ibland en närmast religiös övertygelse om okända faktorers påverkan.

Det är denna blandning av hokus pokus och analytisk kemi som gör whisky till ett
så spännande ämne även då automatisering och styrsystem rullar fram i och utanför destilleriet.”

Redan kring 1995 då var intresset för whisky stort om än det kanske var mer nyhetens behag än något etablerat i folkdjupet. Sedan dess har jag skrivit vidare, deltagit i provningar och själv mässat whisky vid otaliga tillfällen. Litet i backspegeln sedan slutet av 1990-talet kan jag tycka att whiskyintresset har skiftat i karaktär. Det som kanske kunde tyckas vara en fluga, så som Ines Uusman upplevde internet, har förändrats till att bli folkligt etablerat. Whisky finns med allt som oftast: Litet koketterande i seriestrippar med Berglin (som jag misstänker är en inbiten fan av just maltwhisky med tanke på närvaron då och då i stripparna), eller i tidningsartiklar där allehanda scen– och musikkändisar berättar om sina whiskyupplevelser och preferenser till recept och matlagning där exempelvis Sten Bromans köttbullar får sig en välplacerad skvätt whisky.

Allt detta ser jag som indicier på att whiskyn tagit steget som vin tog för tjugotalet år sedan, dvs att gå från något förbehållet experter och nördar med Sven-Bertil scarves till att bli var mans och kvinnas egendom. Steget till att bli något man oansträngt småpratar om på tåget med okändisar, något man beställer in efter middagen utan att ögonbryn höjs och något som det inte är uppseendeväckande att känna så mycket att det är en baggis att välja en Glengoyne 21 år efter maten istället för en ospecificerad cognac. Att vi kommit så långt skulle jag kalla en milstolpe.

“Äntligen är ännu ett delmål uppnått! Det har varit en lång och delvis krokig väg. Denna bok började som entusiastens vilja att göra en häftad lunta kuriosa om whisky, mest för att gotta sig i med sina närmaste.

Sedan började efterfrågan gry och publikationen sträckte något på sig, uppstramad av en ringbindning i ryggen.

Så dundrade extrema förbättringar in. Briljanta skottlandsbilder av herr konnessören Jerry Lindahl tillkom, liksom en om och om igen hyllad fomgivning av Benny Mårtensson. Alltihop paketerades till slut i en redig tryckning och med bra bokbinderiarbete.

Lyckan var gjord för en entusiast som vädrade morgonluft. Morgonluften förblev dock alltför stilla under en tid. Något år gick utan att någon förläggare nappade. Visserligen blev bara en handfull tillfrågade. Boken sålde ändå. Glädjande nog kom tillfrågade förläggares loja intresse på skam. Det tack vare alla de vänliga och uppsluppna omdömena från läsare som spontant utbrast att de uppfattat boken som något utöver vad de annars läst. Det hittills bästa omdömet i mitt eget tycke var “uppfriskande annorlunda”!

När så förläggare Stefan Lindström bläddrade i boken och fattade intresse insåg jag att den kanske skulle kunna roa och inspirera långt fler. Den krokiga vägen började räta på sig märkbart.

Att denna bok nu blivit förlagd ihop med goda vänner utgör en milstolpe både i mitt whiskyintresse och i mitt skrivande. Kanske slutmål för denna bok, men knappast för fascinationen över njutningens små snobbfria kuriositeter. För att inte trampa ännu längre in på självförhärligandets skimrande ängder vill jag också nämna något om andra upplagan: Tryckfelsnisse har i stort sett gjorts hemlös. Vidare har några sakfel rättats till, en del data uppdaterats och en faktaruta om Johnnie Walker tillkommit. Så har också några ord till om ekfat och saltsmak adderats.

För att inte tala om ny layout, kompletterat bildmaterial och nämnda förläggning. Också denna gång vill jag tacka släkt, vänner och alla ni övriga läsare som stuckit till mig lappar och skickat mail om rättningar. Tack för er uppskattning och ert engagemang! En andra gång önskar jag er alla god läsning. Glasen doftar vidare!”

Författaren, 9 mars 2004

Destilleringskonstens ursprung finns i egypternas alkemi. Där utvecklades konsten att återställ de fyra grunddelementen jord, vatten, luft och eld till sina rena former. Det var också i denna konst som destilleringen föddes.

Genom handel spred sig kunskapen österut och norrut. Såväl indier som kineser och greker har dokumenterad erfarenhet på området.

Till exempel är det känt att arrak destillerades i Indien så tidigt som 800 år f Kr. Som mycket annat av arvet från antiken tros destillationskonsten ha förmedlats av morerna till vår egen kultur. Det skedda efter Muhammeds död genom kalifatets utbredning.

Enligt denna tradition ska morerna ha lärt ut destillationens konst till européerna omkring år 1150. Ordet destillera kommer av latinets desti’llo som betyder droppa ned.

En annan intressant sprithistorisk teori är den om Jesus. Var kanske pappa Josef tunnbindare? Den som kan göra vin av vatten borde också veta hur blaskig mäsk blir till brännvin, eller hur?

Detta är inledningen till kapitelt om whiskyns historia i En Bok Whisky av Örjan Westerlund. Ett måste för whiskyälskaren.

Stor njutning utlovas!

//Frederik

Själv tycker jag den irländska whiskyn Connemara Peated Single Malt 12 Years (nr 89668) har en av de coolare etiketterna rent designmässigt. Den irländske gamle slitne och vindpinade fiskaren nere i vänstra hörnet ser precis så sliten och vindpinad ut som man önskar av en irländsk fiskare! Se bild nedan…

Så här skriver Örjan om ärendet med etiketter:

“Cognac har sin åldersklassning med VO, VSOP och XO. Någon sådan indelning finns inte för whisky. Lagringstid, tillverkningsår och distrikt är normalt det enda du kan klura ut av en whiskyetikett.

En anledning till det kan vara att olika produkter varierar så kraftigt i smak och ambition även om åldern råkar vara den samma.”

Kort om de vanligaste benämningarna på whiskyetiketterna:

Scotch — Whisky som destillerats och lagrats i Skottland.

Maltwhisky — Whisky med malt som enda sädesråvara.

Single Malt — Enbart malt som sädesråvara, whiskyn produceras med pot stills, whiskyn görs i ett enda destilleri.

Single Cask Malt — Som single malt, men whiskyn kommer från ett enda fat.

Blended Malt/ Vatted Malt — En blandning av single malt från olika destillerier.

Pure, plain eller Highland Malt — En obestämd single malt eller en blandning från olika tillverkade och åldrar. Likt vatted malt.

Grain Whisky — Whisky framställd genom kolonndestillation av råvaror som inte enbart är malt.

Givetvis finns det många fler benämningar och viktiga ord, men ovan har vi en lista på några av de vanligaste. Har ni frågor eller undringar kring detta ljuvliga ämne så tveka inte att kommentera. Jag ser till att sveriges whiskyexpert nummer 1 Örjan Westerlund svarar!

//Frederik

”En bok whisky är skriven för dig som är nyfiken på whisky. Den är också skriven för dig som trodde att du visste det mesta om whisky, eller för dig som bara gillar whisky, men inte kan sätta fingret på varför denna älskade dryck är så oerhört fascinerande!”

I Örjans bok får vi läsa om tillverkningshistoria, tekniker, mältning, vattnets betydelse osv.

“Att tillverka whisky

Att tillverka whisky i kopparpannor är ett hantverk med över femhundra år på nacken. Senaste åren har dock whisky börjat utforskas alltmer vetenskapligt och industrialiseringen i branschen har pågått sedan decennier.

Trots det är det arvet som lyfts fram, det är hantverkstradition som betonas. Trots, eller på grund av, erfarenhet och generationers lärdom finns ibland en närmast religiös övertygelse om okända faktorers påverkan.

Det är denna blandning av hokus pokus och analytisk kemi som gör whisky till ett
så spännande ämne även då automatisering och styrsystem rullar fram i och utanför destilleriet.”