Oppi­gårds Saaz

Bästa öläls­kare! Härom kväl­len tril­lade jag in på en okyn­nesöl på Mackinlay’s på Fle­ming­ga­tan i Stockholm. Det var ovan­ligt lugnt denna sena ons­dag­kväll på ett hak som annars är känt för en, rent utrym­mes­mäs­sigt, pac­kad pub­lik. I det ölbud som kän­ne­teck­nar kro­gen och ägar­nas andra diton finns ett gott utbud av svenska bryg­ge­rier. Mitt val föll på Oppi­gårds  (läs mer)

“I köket

Oj, det här är lika gott som det är enkelt. Dela avo­ka­dorna, ta ur kär­nor och ta bort ska­let. Tärna köt­tet i halv­cen­ti­me­ter stora tär­ningar. Blanda ihop krabb­köt­tet med phi­la­del­phi­a­ost, saf­ten av lime samt fint sku­ren basi­lika och kör­vel och vänd sedan för­sik­tigt ner avo­ka­do­köt­tet. Smaka av med salt och pep­par från kvar­nen. Denna här­liga röra ser­ve­ras på mörkt bröd eller på rostat bröd av sur­deg. (läs mer)

En blek ale med bett — Så skri­ver Håkan Eng­ström i sin fin­fina bok En Ölbok om den under­bart goda vari­an­ten Bitter.

Vem frå­gar efter någon som är bit­ter? En hård­hjär­tat dys­ter­kvist, så arg och dum och trist? En par­tydö­dare som tar kål på andra partydödare?

Nej, han fick inte det roli­gaste nam­net, ölty­pen bit­ter. Och det går inte att säga att det bara är ett namn — det här är vad den heter. (läs mer)