Vilken slags chokladätare är du? Är du den som gärna smaskar i dig en krämig Lindt Petits Dessert med moussefyllning i TV-soffan en torsdagskväll? Eller vill du hellre klämma en halvmosig Marabou hundragrammare i solen under en snöig gran i skidspåret? Kanske tillhör du de som vägrar äta annat än riktigt mörk, kärv och härligt fruktig och aromatiskt syrlig choklad — om än bara ett par bitar? Varför inte en bärig Michel Cluizel Maralumi från Papua till exempel?

Vilken kategori du än räknar dig till, gissar vi att du sätter tänderna i chokladen med samma njutning som när du nu förnöjt lagt vantarna på denna bok. Vi hoppas också att du ska finna att boken innehåller helt rätt blandning av sköna lärdomar och läckra recept.

Denna bok ska ge dig en bra bild av hur chokladen kommer till och hur den kom till oss. Du får lära dig grunderna om tillverkningen. I boken finns också några råd om bra dryck till choklad, liksom ett par ord om chokladens hälsobringande effekter.

Alltsammans för att ge en djupare och rikare chokladupplevelse. Vi hoppas på många ljuva stunder då du slukar det som recepten givit. Så hoppas vi slutligen att både recept och påbyggda kunskaper ska ge mersmak!

Örjan Westerlund & Eliq Maranik, hösten 2010

Äntligen har den nya boken i serien “Kunskap ger mersmak” landat i mina händer. Jag har sett fram emot det länge och som sagt, äntligen…

Grenadine bokförlag gillar att sätta ihop serier som ger läsarna mer av en helhet och som då ger både mervärde och mersmak. Denna serie är inget undantag.

I serien finns böcker om glädjeämnen som Vin, Öl och nu också Choklad.

Den sistnämnda är alltså den jag valt till veckans blädderex.

Denna bok innehåller historik och fakta om choklad. Detta avsnitt är skrivet av Örjan Westerlund som tidigare är känd med En handbok choklad, med över 20.000 ex sålda. På sitt vanliga lättsamma och faktamättade sätt beskriver han både allmänna ochudda kunskaper kring grunderna för denna godsak.

Till detta har förlaget samlat ett 60-tal recept som ger denna bok ett ovanligt stort inslag av eget skapande. Att det blivit så beror på att bokläsarna avslöjat sig som riktiga gottegrisar och bett oss komma med en bok som både ger nyttig läsning och mumsiga stunder i köket!

Väl mött i morgon igen med mer matnyttigt om just choklad!

//Frederik

Innan mjölken anländer till ysteriet förvaras den nedkyld till 2–4°C i bondens mjölktank. I samband med att den hämtas av mjölktankbilen på gården undersöks utseendet och lukten. Flera gånger varje månad tas också stickprovskontroller på mjölken i gårdstanken för att kontrollera kvaliteten, och när mjölken kommer in till ysteriet tas det även där prov på mjölken. Ska mjölken inte användas direkt, kyls den ned till omkring 2°C.

Vid mindre gårdsmejerier använder man vanligtvis mjölk från den egna mjölktanken (från de egna djuren) eller så hämtas mjölken med tankbil från någon bondgård i närheten.”

Vi bläddrar hela veckan i den finfinaboken OST av Anne Nilsson. Där kan man lära sig allt om tillverkning, sorter och en hel del annat i ostens underbara värld. Läs mer om boken och kanske till och med köp den här»

Vem frågar efter någon som är bitter? En hårdhjärtat dysterkvist, så arg och dum och trist? En partydödare som tar kål på andra partydödare?

Nej, han fick inte det roligaste namnet, öltypen bitter. Och det går inte att säga att det bara är ett namn — det här är vad den heter.

Bitter är vad de allra flesta engelsmän dricker på puben, såvida de inte väljer en lager. Detta är vardagsölet, och de brittiska bryggerierna gör dem i två-tre utföranden i stigande alkoholstyrka: bitter, best bitter, special bitter, kanske till och med en extra special bitter (ESB).

En vanlig bitter är bara obetydligt starkare än en svensk folköl, runt 3,6 volymprocent. Den är därför ganska tunn, men smaken är rik. Betoningen ligger på beskan . den är som sagt bitter — men denna vägs upp av en fruktighet som ofta är rätt nötaktig.

En starkare bitter är fylligare, i allmänhet fruktigare och mer komplex. Den för typen karakteristiska karamellmalten kommer tydligare fram, av den enkla anledningen att den har mer av malten än den tunnare lillebrorsan.

Precis som mild är bitter en ale; ordet ale är underförstått. Dessutom är bitter en pale ale — egentligen är bitter ale och pale ale samma sak, men det förra namnet används oftare om fatvarianten medan pale ale är vad som anges på buteljerna.

Den avgränsningen är så pass etablerad att man gärna tror att den är genomtröskad av femtiotolvhundra bryggerier, konsulter, remissinsatser och reklambyråer. Det är den inte. Den skapades på puben, i folkmun och den bygger på ett missförstånd.

Kolla in boken mina vänner, den är informativ och otroligt fin och underhållande. En given present och en given blädderbok till er själva.

//Frederik

”Öl är beviset på att Gud älskar oss och vill att vi ska vara lyckliga”, sade Benjamin Franklin och jag kunde inte ha uttryckt det bättre själv. Under en lång tid har öl endast betraktats som en berusningsdryck i Sverige.

Något att skölja strupen med. ”En stor stark, tack” har varit standardrepliken vid beställning i en bar, ordet ”öl” har inte ens behövts. Lyckligtvis är denna era på väg bort och ölen börjar uppnå en ny status hos den svenska befolkningen. Konsumenterna vill i dag veta mer om ölet som de får upphällt, eller som de själva häller upp i sina glas. Vad är det för öltyp, från vilket land kommer den? Är den besk, maltig eller fruktig?

Intresset för öl, och med det de svenska bryggerierna och de välsorterade ölkrogarna, har fullkomligt exploderat de senaste 10–15 åren. Vad gäller utbudet så är vi lyckligt lottade i Sverige. Variationsrikedomen är stor och vi kan hitta ölsorter från världens alla hörn i landet. Sedan har vi också våra egna bryggerier som tillverkar öl i världsklass. Det har heller aldrig förr skrivits så mycket om öl som det görs i dag. Många dags– och kvällstidningar har sina egna ölskribenter, och på internet blir ölbloggarna bara fler och fler. På bokfronten har det däremot varit sämre. I länder som England, Skottland, USA och Tyskland finns det gott om skummande öllitteratur men i Sverige är titlarna lätträknade, åtminstone de som är skrivna på svenska.

Vad är då nytt med denna bok? Ja, allt egentligen. Eftersom öl befinner sig i ständig förändring händer det nya saker för varje år som går. Boken tar upp det mesta du behöver veta för att bli en bra ölkännare och gör det dessutom på ett lättöverskådligt sätt. När skapades lagerölet? Vad är överjäsning, underjäsning respektive spontanjäsning? Vad är en lambik, altbier eller rent av en barley wine? Du kommer att få svar på mängder av frågor om öl, och förhoppningsvis även lära dig något om de vanligaste öltyperna.

Ett annat avsnitt i boken, som jag är väldigt glad över att det finns med, är kapitlet om hembryggning. Här försöker jag på lättast möjliga vis förklara hur du brygger ditt alldeles egna öl hemma i köket. Det är faktiskt inte så svårt. Som att baka bröd, fast det tar längre tid. Efter att ha läst boken från pärm till pärm, inte bara en utan flera gånger, hoppas jag att du upptäcker en ny, spännande och innehållsrik ölvärld. Förhoppningsvis kommer du att tänka efter lite extra nästa gång du beställer in, eller köper en öl. De kanske har en kölsch du aldrig har provat tidigare eller en flamländsk röd ale. För det är just så man lär sig om öl, genom att prova, prova och åter prova – givetvis nya sorter varje gång.

Så skål, och välkommen till ölets stora skummande värld! Jag hoppas att denna bok kan lära dig något nytt om denna maltiga och humlekryddiga dryck. Vill ni läsa mer om öl och hålla er uppdaterade får ni gärna besöka min blogg som är fatflaska.blogspot.com.

Har ni synpunkter eller frågor är det bara att slänga iväg ett mejl till: pmeronson@gmail.com.

Peter M. Eronson, Gemla, november 2009″

“Ordet Krog
Vad ordet krog betyder är omdiskuterat och det finns fler förklaringar. Den vanligaste förklaringen är att ordet hör ihop med det tyska ordet Krug, vilket betyder krus. Att kalla ett utskänkningsställe för krog skulle då höra samman med att man hade en skylt med ett öl– eller vinkrus på. En annan förklaring av ordet är att det skulle betyda trångt hål eller håla.*1

Sjökrogar

Hur långt tillbaka sjökrogarna går i Sveriges historia är lite dunkelt men Olaus Magnus ger i sin historia om de
nordiska folken följande beskrivning av hur härbärgen sattes upp på isen för de resande: ” Man nedsätter nämligen i isen långa bjälkar till två eller tre fots höjd öfver dess yta för att tjäna såsom grundval och för att antyda byggnadens omfång och plan. Där ofvanpå uppföres det behöfliga huset, som brädbeslås på sidorna och frikostigt förses med kolugnar i rummen äfven som med allt annat som erfordras för att gladt njuta af lifvet goda, utan att man behöfver frukta för öfverraskning av spejare, röfvare eller andra illasinnande människor, alldenstund man kan glädja sig åt större trygghet ute på isen än i någotpalats”*2

Desto hårdare stormen rasade utanför, desto säkrare kände sig personerna som var inomhus i dessa inrättningar. De stormilar som rusade fram under konstruktionen skänkte mer stadga åt huset och hjälpte till att bevara densamma tills sunnanvinden om våren kom och upplöste byggnaden, detta skedde runt vårdagjämingen. Olaus Magnus egne referenser om dessa byggnader går tillbaka till sent 1200-tal och Tyskland”

*1 Levander Lars Landsväg, krog och marknad. Ur samhällsdjupen i
forna tider, Stockholm 1935:79.
*2 Magnus, Olaus, Historia om de nordiska folken, första till femte
boken (med kommentarer av Johan Granlund), Östervåla 1975:58 (nytryck).

Själv är jag ju mycket intresserad av mat och tycker det är intressant att se vad som åts på den tiden. Svenska 1700-talsmenyer kunde se ut till exempel som följer nedan:

Meny 1
Krutsoppa
Rullader med inlagda gurkor och rovtårta
Gjord Gös
Kaffe och bärlikör
Äppeltårta

Meny 2
Soppa, rätt god
Stuvad kalvstek med färska gurkor
Fiskpudding med ansjovis sauce
Á la glace av gädda
Kaffe med sockerkaka på bästa sätt

Meny 3
Inlagd fågel med sallat
Glaserad skinka med syltade krusbär
Mormors ostkaka
Kaffe med morotskaka

I morgon tänkte jag vi kunde kika igenom receptet på äppeltårta. Väl mött då!

//Frederik

Idag tänkte jag skriva några rader ur boken som rör chokladprovning. Vad ska man tänka på, hur gör man, osv osv… Gott äro livet!

“Chokladprovning — Din guide!

När man provar choklad skall man göra det utifrån ett antal givna regler. Är man lagd åt det riktigt analytiska hållet så bör själva provningen hållas på förmiddagen i ett doftfritt rum, med dagsljus. Men om man istället ser det hela som en intressant rolig grej, så behöver man kanske inte vara så petig med detaljerna.

NÅGRA RIKTLINJER FINNS DET DOCK OM MAN VILL GÖRA DET HELA PÅ ETT SERIÖST SÄTT:

§ Duka upp chokladen på en tallrik och ställ fram vatten.

§ Börja med vit choklad och prova sedan mjölkchoklad innan du går på de mörka sorterna.

§ Vill man så kan man placera de mörka sorterna efter procenthalt, men det behöver inte alltid vara det bästa sättet. Själv brukar jag dela in chokladen i ursprung (om det står utsatt på förpackningen). Ta ett land i taget.

§ Praliner provas sist i samma ordning som ovan. Men akta dig för att lägga in starkt kryddade praliner i början (chili, peppar, lakrits osv) då kan dessa trubba av dina smaklökar.”

Det som sedan bedöms är följande:

* Utseende
* Färg
* Doft
* Smak
* Sötma
* Syra
* Beska
* Sälta
* Eftersmak
* Arom
* Konsistens

Lycka till i chokladdjungeln. Kolla in denna bok. Det är en riktigt proppfylld njutningsbok!

//Frederik

Idag kommer ett utdrag ur kapitel ett i boken Sveriges Whiskykrogar av Dag Lennartsson. Glädjande läsning…

//Frederik

“Alla whiskyälskare vet vad Akkurat är och de flesta har varit där. Be någon nämna namnet på en bra whiskykrog i Stockholm och svaret blir Akkurat. Varför är Akkurat så bra? Jo, av många orsaker: Man har hållit på länge. Man har och har alltid haft mycket kunnig personal.

Man har ett brett och bra sortiment. Man har idéerna om hur man skall föra ut budskapet och göra varje aspekt på whisky intressant. Tidigare var det Angela Forsgren D’Orazio, nu är det Mikael Nilsson som är eldsjälen. På Akkurat är det provningar nästan jämt, både för nybörjare och för experter. Jag har själv deltagit i en provning där självaste Jim Murray var provningsledare.

I baren hittar du whisky från hela världen, många som du säkert aldrig har hört talas om. Du kan utnyttja Akkurats många Akkurat, Stockholm fi na erbjudanden, som till exempel, när jag var där senast: Månadens Malt, Macallan Fine Oak 12 år (18 kr/cl), Månadens News, Highland Park Port Finish 1989 från Murray McDavid (38 kr/cl) eller Månaden Blend, Famous Grouse (14 kr/cl). För dig som provat det mesta finns till exempel Bowmore 40 år för dryga tusenlappen per centiliter.

Provningar äger som regel rum i Akkurats clubrum. Där sitter man ostört och kan njuta av ”Livets vatten” på rätt sätt. Är du nybörjare har du kanske anmält dig till ”Whiskyns ABC.” Du får då lära dig bland annat om whiskyns historia och tillverkning och du får prova till exempel grain whisky, två olika blended, två single malts, en irländsk och en amerikansk. Spännande att jämföra. Pris 320 kr
i mars 2007.”

Namn: Akkurat Restaurang & Bar
Adress: Hornsgatan 18,
118 20 Stockholm
Telefon: 08–644 00 15
E-post: restaurang@akkurat.se
Hemsida: www.akkurat.se

Magnus Bergquist som skrivit veckans bok Cocktailguiden finner ni bloggandes här på Grenadinebloggen denna vecka. Han finner ni även på cocktailguiden.com. Kika gärna!

Jag hade blivit med vinkylare. Jag tror det kan ha varit strax efter filmen Sideways haft premiär i Sverige och jag precis som alla andra hade sett den och börjat tala mig varm för amerikansk Pinot Noir.

Det kändes som ett naturligt steg att vara en sån som har vinkylare hemma. Som alla i filmen tycktes ha. En självklarhet i Nappa Valley.

Efter att ha baxat hem en kubikmeter vinkylare av bättre sort och fått den på plats i det redan trånga köket stod jag i akt och mening att fylla densamma med bättre flaskor. Flaskor som jag sen lite nonchalant hade tänk mig kunna plocka fram vid valda tillfällen och inför vänners tappade hakor.

Det fanns ett överjag som viskade något om social markör.

Efter ett år hamnade vinkylaren på annan ort. Det visade sig att jag inte var en sån som samlar på vin. Så fort jag hade köpt hem några flaskor som skulle vara min grundbas, var jag där och plockade ur den i exakt samma takt. Det blev ett nollsummespel.

Här har vi en härlig bok med mycket vackra bilder och fina recept. Författarna har valt att låta bland annat kända musikanter delta med sina favoriter i receptfaunan.

Recepten kombinerar finfint mat och whisky och det låter alltid otroligt gott. Vad sägs om “Liten smörgås med rökt kött & whiskypicklade kantareller” eller “Lammfilé på ängen med Tallisker 10 yo”…

Säljtexten låter som följer:

“I Whisky & mat berättar Jan Groth om sina och andras whiskyfavoriter. Boken är en förtäckt kokbok, där mat– och smakupplevelser på ett delikat sätt lindas in i anekdoter och reseskildringar.

Läcker mat, lika läckert fotad av matfotografen Arne Adler fyller boken. Du får veta vilka mat– och whiskyfavoriter som kändisar och kändiskockar helst tillreder och kombinerar.

I fantastiska miljöer kring land och hav i Skottland möter du människor som soulartisten Eric Gadd, TV4-kocken Andreas Nylén och rockstjärnan Anders Fridén från bandet In Flames.

Så – skål och välkommen till bords!”